Väggprat och ömma anklar.
För ett ögonblick trodde jag att det var lördagskväll. När sanningen slog till så blev jag väldigt besviken. Det lustiga i det hela är att jag för mindre än en timme sedan stod och tränade på mitt demonstrationstal till imorgon. Något som inte är bra för psyket. Känns inte helt rätt att stå och prata in i väggen om hur man ska vika ett papper.
---
Jag önskar att jag kunde säga att jag gjort en hel drös med läxor i helgen. Men om jag sa det så skulle ni dels inte höra det eftersom att det är en skriftlig blogg, och dels så skulle det vara en lögn. Visst - ena uppsatsdelen är klar och jag har tränat på talet. Tyvärr så lär jag i alla fall göra bort mig massor när det ska genomföras. Detta på grund av den lilla darrningsdetaljen.
---
I alla fall så begav jag mig ut på spåret idag. Det var ett tag sedan nu. Faktum är att det var så länge sedan att jag hade förträngt den lilla detaljen om hur extremt dåliga min skor är. Det dröjde dock max tio minuter innan det kom tillbaka till mig. Smärtsamt.
Ärligt talat så gick jag minst lika mycket som jag sprang idag. Detta på grund av det faktumet att jag är förkyld. Min ickebefintliga kondition är en annan. Den största anledningen, om man bortser från att skorna gjorde det omöjligt att springa någon längre stund, var dock att jag under dagen hade druckit massor av vatten. Det i kombination med springning är ingen lyckad kombination. Jag lyckades dock stå ut i drygt en timme innan jag vacklade hemåt - med mina föredetta vita, numera lerprickiga byxor - för att duscha innan matlagningen.
Det är väldigt intressant att laga mat när man knappt klarar av att stå upp.
---
Jag önskar att jag kunde säga att jag gjort en hel drös med läxor i helgen. Men om jag sa det så skulle ni dels inte höra det eftersom att det är en skriftlig blogg, och dels så skulle det vara en lögn. Visst - ena uppsatsdelen är klar och jag har tränat på talet. Tyvärr så lär jag i alla fall göra bort mig massor när det ska genomföras. Detta på grund av den lilla darrningsdetaljen.
---
I alla fall så begav jag mig ut på spåret idag. Det var ett tag sedan nu. Faktum är att det var så länge sedan att jag hade förträngt den lilla detaljen om hur extremt dåliga min skor är. Det dröjde dock max tio minuter innan det kom tillbaka till mig. Smärtsamt.
Ärligt talat så gick jag minst lika mycket som jag sprang idag. Detta på grund av det faktumet att jag är förkyld. Min ickebefintliga kondition är en annan. Den största anledningen, om man bortser från att skorna gjorde det omöjligt att springa någon längre stund, var dock att jag under dagen hade druckit massor av vatten. Det i kombination med springning är ingen lyckad kombination. Jag lyckades dock stå ut i drygt en timme innan jag vacklade hemåt - med mina föredetta vita, numera lerprickiga byxor - för att duscha innan matlagningen.
Det är väldigt intressant att laga mat när man knappt klarar av att stå upp.
- Är i desperat behov av nya skor.
Är nu mer förkyld än tidigare denna omgång, vilket jag såklart har mig själv att skylla för då jag begav mig ut. Något som inte är bra med tanke på det tidigare nämnda talet. Rösten håller i kanske en halv minut. Hoppas att det blir bättre i morgon...
Kommentarer
Trackback