annuendag

Det känns aningen överflödigt att påpeka att jag är nervös inför skolstarten. Eller, nervös och nervös. Skräckslagen är väl kanske ett bättre passande ord. Den första dagen är så stor. Det är den som slår an för resten av mitt liv. Visst, det låter pretentiöst, men det är ju faktiskt så. Vad som sker i morgon kommer bestämma de kommande åren - åren som leder in i framtiden.

Jag behöver åtminstone inte oroa mig för att bli känd som nudisten [läs tidigare inlägg för sammanhang] då jag ikväll har tvättat. Min allra första tvättrumstvätt. Det hade en lite knackig början ändå tills jag vågade vrida på vredet på väggen och det faktiskt var därifrån jag fick el. Sedan gick allt som på räls. Nu är det bara till att leta fram något som duger att ha första dagen... Jag lär komma i säng sent.

---

För att helt byta ämne: I lägenheten här bredvid så håller någon i detta nu på att spika. Inte någon direkt mysig bakgrundsmusik, men det är inte värre än att man kan stå ut med det. Något som jag däremot är livrädd för med hela den här lägenhetsgrejen är just ljud genom väggarna. Jag vill nämligen inte veta när mina väggdelande grannar lyckas få hem någon av det kön de föredrar. Det är verkligen en bakgrundsmusik som jag absolut inte skulle stå ut med. Kalla mig pryd, men det skulle vara ganska så äckligt.
Därför hoppas vi nu på tjocka samt ljudtäta väggar.