Ja, se det snöar det var väl roligt - Hurra...?

Att säga att jag blev chockad i morse när jag vaknade och klev ut ur mitt rum vore att dra till med en extrem litotes. Det var snarare så att jag frös mitt i rörelsen och stod där stel och med fånigt gapande mun. Allt var vitt. Först trodde jag att det var dimma, min hjärna ville inte erkänna för mig vad det var jag verklilgen såg. Nämligen snö. Massor av snö, snöstorm till och med. Allt var täckt av vit äcklig snö och det gröna som fanns där igår kväll var helt borta. Tanken på att jag igår satt i en båt och fiskade känns inte helt verklig när jag tittar på det igensnöade takfönstret.
Jag har varit den som sagt att det är självklart att snön kommer tillbaka igen innan våren är här på riktigt, men var den tvungen att komma nu? Vad var det som var så brådskande att det inte kunde ha väntat en vecka eller två?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback